Lagrummet

Det började som en manual för en mer tillgänglig offentlig miljö. Vi stötte ofta på frustration hos boende och verksamma som ville ta initiativ i sitt närområde, odla, ställa upp möbler, vad som. Vi tänkte, kom igen, markupplåtelser, brukaravtal med kommunen, möjligheterna är ju oändliga. Vi hjälper till med att sprida information om att allmän plats är tillgänglig för olika grader av tillfälliga initiativ. Vi gör en manual i app-format. Och så illustrerar vi med en Parklet, det vill säga en tillfällig vistelseyta på en parkeringsplats. Det var planen. Sen kom tillståndsprocessen.

Två separata tillstånd från kommunens trafikkontor, ett tillstånd från polisen, professionellt stöd, två månaders handläggningstid och 9700 i avgifter och arvoden var notan. Vi la ner. Och gjorde som reklamhungriga porrklubbar och villaägare som vi slippa bygglovskrav gör – vi byggde ett fordon istället. Ett släp med lite pynt. Allt går med hjul på.

Lagrummet handlar om förutsättningarna för ett flexibelt och användbart gaturum, förutsättningarna för fler människor än starkare kommersiella aktörer att delta i stadens utformning. I dagsläget är regelverket som kringgärdar användningen av parkeringsyta krångligt och verkar uteslutande på många grupper. Vad avgör vem som har rätt till gatan? Hur går det till om jag som boende eller verksam vill göra något annat än parkera? Göra en större trottoar eller anlägga en växtbädd? Hur går det till om jag vill göra det tillfälligt för att väcka tanken om att det är möjligt?

Gatumark utgör runt 25 % av markytan i staden och 15 – 20 % av den ytan är parkeringsyta. Bara i Stockholms innerstad uppgår gatuparkeringen till runt 35 ha, en yta lika stor som sju Vasaparken. Här finns en enorm potential för att skapa plats för tillkommande sammhällsnyttigheter, initiativ och grönska i stadens alla delar. Med hjälp av politiker och tillståndsproffs ser vi över hur gatan kan göras mer tillgänglig, hanteras lekfullt och vara en plats för stadsliv. Även utan fyra hjul.